Papper framställs från huvudråvaran pappersmassa. Denna framställs i sin tur av trävirke, så kallad massaved. Detta sker industriellt i stor skala inom massa- och pappersindustrin.
Pappersmassa kan ha olika egenskaper beroende på tillverkningsmetod. En pappersmassa kan vara mekanisk, kemisk eller halvkemisk. Det finns också något som kallas för dissolvingmassa.
Tillverkningen av pappersmassa går till så att man börjar med att avbarka massaved. Sedan ska vedens cellulosafibrer friläggas. Detta gör man på lite olika sätt.
En mekanisk massa tillverkas genom att man maler ved och sedan löser den i vatten. Denna typ av massa använder man till produkter som inte kräver så hög hållfasthet, exempelvis tidningspapper.
När kemisk massa tillverkas blandar man träflis med kemikalier. Denna blandning kokas sedan i stora tryckkärl. Den allra vanligaste kemiska processen går är sulfatprocessen. Denna process ger möjlighet att framställa både så kallat finpapper och kraftpapper. Det sistnämnda används till bland annat papperskassar. Man kan också framställa massa av återvunnet papper och kartong.
När man löst upp veden, med hjälp av någon av ovanstående metoder, bleks massan. Därefter pumpas den ut i en pappersmaskin och själva papperstillverkningen påbörjas.
År 2020 producerades 9,3 miljoner ton papper i Sverige. Av detta exporterades ca 90 procent. En stor del av exporten består av förpackningskartong och förpackningspapper samt wellpappmaterial. Europa var, år 2020, Sveriges huvudmarknad vad gäller papper och kartong, då hela 72 procent av produkterna levererades till länder i Europa.