Den gren av skogsindustrin som, med ved som råvara, tillverkar papper kallas för massa- och pappersindustrin. Dessa fabriker nyttjar de flesta trädslag för sin tillverkning. Men hur gör man då för att tillverka papper?
Papperstillverkning
Papper är egentligen ett tunt fibermaterial. Det tillverkas av växtfibrer från framförallt träd. Tillverkningen sker genom avvattning av en suspension av växtfibrer på en nätduk. Fibrerna kallas för massa eller pappersmassa. De fibrer, som vid avvattningen blir kvar på duken, binds samman av de vätebindningar som uppstår när materialet pressas och torkas. Resultatet blir papper.
Inför papperstillverkningen är växtfibrerna mer eller mindre kemiskt och/eller mekaniskt behandlade. Till kemiska tillverkningsmetoder räknas sulfit- och sultfatprocessen.
Sulfatprocessen har dominerat sedan 1940-talet eftersom denna ger starkare papper än andra metoder. Den centrala delen för denna process är massakoket, då man med värme och kemikalier frisätter träets växtfibrer. I sulfatprocessen använder man kemikalier så som natriumsulfid och natriumhydroxid.
Det finns en hel del pappersbruk i Sverige. Faktum är att det första pappersbruket anlades här redan under 1500-talet. Under industrialiseringen och 1900-talet expanderade sedan massa- och pappersbruken. Sulfatmassabruken är kända för sina illaluktande utsläpp. Men många är de som hävdar att ”det luktar pengar”. Skogsindustrin och därtill papperstillverkningen, är en av Sveriges viktigaste näringar. Skogsindustrin svarar för 9-12 procent av vår totala sysselsättning, export, omsättning och förädling.
